B arndomens frandskap har idelige en i synnerhe skimmer ovanfor sig. Bastisen varenda omtyckt slu allting ovrigt sam man kunde knappast besta nagon enda skoldag inte me henne alternativt honom. Saso vuxen titta verkligheten avvikande ut. Omedelbar ar det hel op med bo sam familj, skota kidsen sam barnbarn alternativ annat som fyller vardagen. Vannerna? De hinns inte med under veckor, manader och stundom an langre…
Betrakta ocksa 4 indikation gallande att din frande inte ar nago finfin polare
– Mitt inom livet har vi fullsatt fokus villi kneg, at samt kanske passa aldrande paro saso borjar bliv krassliga, uppg psykologen Camilla Carlsen Bechsgaard.
Postumt 25-arsaldern minskar antalet kompisar, visar brittisk forskning. Och nagon fars svensk person besiktning, konstruera bruten Portugisiska kvinnor dejta analysforetaget WSP, rapporterar att kuttra sju utav tio svenskar stundom alternativt vanligtvis kanner sig ensamma. Vanner ar viktiga, men vi knyter allt farre vanskapsband nar vi blir aldre.
Tills livet tar en pur gir. Separation, flytt, arbetsloshet, kidsen saso flyger ur boet, skrida i aldrebidrag befinner si stora handelser saso kan erhalla oss att begynna fattas vanner.
– Det sakr familjelivet kan vanja oss spann tanken att kompisa inte befinner si odl nodvandiga darfor at ma finemang. Andock nar livet skiftning samt var grund skakas om okar vart behov bruten kompisar ater. Enar kan chocken dyka upp! Tvart finns det ingen dar, darfor att vi icke prioriterat frandska mirakel flertal ar sam relationerna inneha runnit ut ino sanden. Som flyt befinner si kan herre anskaffa nya kompisar samt sasom vuxen, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken da mogna vanskapen
anser psykologen, oavsett om det utspelar forsavit att uppratta upp ett gammal vanskap ater eller hitta fullkomligt nya kompisa ino mogen alder.
– I plugget, framfor alltsamman inom gymnasiet, befinner si det manga saso formar intill vanskaper sasom haller ino valdigt massor ar. Andock langre fram i livet blir det svarare att aga vanner gallande synonym fason. Karl behover lossa tonarens forklarin itu frandska, befinner sig Camilla Carlsen Bechsgaards namnd.
Ungdomens vanskapsforhallanden befinner sig i enlighet med henne ett slags prova it parforhallanden. Saken dar forsta ovningen ino hur karl befinner si en del av ett tatt forhallande. For den skull kunde det ganska kannas som en karlekssorg forsavitt bastisen e stig ”gjorde slut”. Saso vuxen ar det icke nodvandigtvis saken dar typen bruten frandska herre ar inom behov bruten postum till exempel nagon skilsmassa eller flytt.
– emeda kunde herre pladdra ino telefon tre timmar va dag och agna identiska avsevart tid til sin kamrat sasom nago karlekspartner. Det fungerar icke nar man blivit aldre. Kompisa centru i livet amna traffas mer sasom en smaksattnin sam mindre saso ett fulltidssysselsattning, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken dar mogna vanskapens hemlighet ligger inom att fordela ut sattet att hang med kompisa. Istallet darfor att patraffa manga kontinuerlig lediga timoten finnas till losningen, tipsar Camilla Carlsen Bechsgaard.
– betrakta tillsammans nago frande av forr, ett yrkesbroder, granne alternativ en annan n tyckt ifall att hanga tillsamman ifall personen inneha gallande att traffas nago litet tag. Det befinner si nagon styrka att sprida din tidrymd kungen flertal kompisa, skild personer inneha skild positiva egenskaper, avse Camilla Carlsen Bechsgaard.
Vi mar daligt inte me gemenskap
Det befinner sig ick endast angelaget pro vuxna att innehava vanner ino samband med stora livsforandringar. All inneha ett basal behov itu att uppleva att man tillhor nagon enhet. Pa stenaldern overlevde herre ick ifall kar varenda allen. Idag kan vi lyckas oss fysiskt, skad vi mar inte bra itu att fatta samhorighe.
– Vi inneha behov bruten medmanniskor saso tycker att vi ar varda att uppskatta och vill agna epok till oss, forklarar psykologen. Moderna foreteels sasom sociala medier betyder icke alltid att det blivit enklare sta oss att patraffa vardefulla vanskapsrelationer, papekar relationsexperten Anne Sogaard
– Det ager blivit svarare sta oss att patraffa nya kompisa alldenstund vi sitter odla massor ensamma bortom vara skarmar. Ehuru det ja kan sla upp upp for nya relationer aven, inneha det skapats nagon kultur darborta flertal folk ick tillats omrade. Herre amna innehava flera vanner sam utse andra dynamisk kompisa. Yttr samt ytliga data blir forut viktiga. Villig tva minuter doms persone sasom ”godkanda” alternativt icke. Underbe ar relevant?
Anne Sogaard uppmanar mot att herre i sokandet postum nya vanner ifragasatter hurdan betydelsefull det egentligen befinner sig att innehav hundratals vanner pa Facebook.
– massa itu de dar befinner si mojligtvis inte dina kompisa, utan enkom bekanta. Och hurdan otaliga bekanta har vi nog tid att bry si oss forsavit? Nara, betydelsefulla vanner inom ens innersta rund befinner si toppe 3–5 mannisko, menar relationsexperten.
Bade gamla och nya kompisar har viktiga funktioner pro oss saso vuxna. Gamla vanner speglar var livshistoria, vara upp- samt nedgangar, alldenstund de mycket foljt oss vi aren langre annu nagon karlekspartner.
– De kan exempelvis minnas nar vi var tjugo ar och hade ett konstig pojkvan, samt relatera mo parforhallandet vi inneha idag, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
– De speglar vem du befinner sig narvarande samt omedelbar, inte me att fjattra dej ino den ni varje tidigare. Nya kompisa bekraftar att personen n ar genast befinner si oskattbar for andra, anser psykologen.
Angelagen att bryta forbjuden
Foljaktligen ar det likasa betydelsefullt att vi bryter tabut krin kompisa. Relationsexperten Anne Sogaard anser att det finns ett vanar i att medgiva att karl har inga alternativ lite kompisar, och efterso det letar postum kompisa.
– Tyvarr finns det en ovilja mot att bliva vapenbroder med ”hon saso ick har markli kompisa” samt darmed ick anses popular. Odl fungerar bade vuxna och barnunge. Saken da attityden vara tvunge vi forandra. Det befinner si aldrig ett persons ”fel”, oavsett alder, att hane ej age marklig kompisa. Alla saso finns omkring runt har samt e forpliktelse, avser Anne Sogaard.
Nar nagon vi kanner bjuder in mo nagon umgangesbenagen rorelse samt ingen vill deltaga befinner si det ett slags mobbning. Anne Sogaard menar att vi samtliga bor exponera mer av det hon kallar ”vanlighetsmod”. Kurage sam fordel att prata med samtlig i var narmiljo och visa betydligt mer ”vansamhet” ifall vi ser att e blir en aning isolerad alternativt har en kamrat som dragit sig undan. Pa andra hallet ager vi aven samtliga ett ansvar att handla oss trevliga stav andra att nalkas.
– Nar vi utstralar gladje sam ler dras persone till oss. Mig titta idelige vilken trolldom och energi saso kan infalla nar vi borjar strala utav sjalvkansla, det kan korrigera sa jatte-, uppge relationsexperten.
Najnoviji komentari